Idol

Eftersom det nu råder sådan Idol-hysteri överallt så ska jag väl inte vara mer annorlunda än någon annan och inte skriva om det i sin blogg. (Varför vara annorlunda liksom?)
I dag var det då Malmö och jag måste bara säga en sak: Jag är imponerad. Så många tjejer och killar som ställde upp med instrument (men även utan) som verkligen visade vad de gick för. Det var inte många som gjorde bort sig. Okej, extrem-fall finns ju överallt, men jag var faktiskt positivt överraskad. Jag tror, precis som Swartling, att flera finalister kommer att vara från Malmö-uttagningen. Sjukt bra. Jag blev så stölt över min hemstad! Med tanke på föra årets flopp så var detta verkligen en överraskning.
Fick en sån sjuk tanke när jag satt och tittade. Tänk om jag själv skulle ställa upp? Undrar vad de skulle säga om mig. Jag tycker inte själv att jag sjunger dåligt, men vet inte om jag skulle komma vidare. Det hade varit kul att göra det för skojs skull, men samtidigt finns det så många andra där ute som verkligen brinner för att bli en popstjärna och det är inte riktigt min dröm. (Okej, när jag var 14 kanske och diggade Brittan.) Den enda anledningen att jag skulle gå dit skulle vara för att se vad de skulle säga. Fast egentligen tror jag inte att jag vill veta. Det hade nog mest slutat med att jag skulle komma gråtande ut från audition-rummet. Nej, Idol är inte riktigt min grej. Titta kan man ju alltid göra. Det är alltid lättare att kommentera andra som ställer upp, men tänk att bli kommenterad själv av miljontals tittare. No way!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback