Den 26 juli så smäller det på Mölleplatsen i Malmö. Kan bli en riktigt bra spelning med grymma förband och gästartiser. Jag vill ha sommar NU!

Jag har tentan i Kriminologi på onsdag och jag kan i princip ingenting! Eller jo, nånting kan jag väl men det känns verkligen inte så. Jag brukar kunna känna en viss nervositet inför salstentor pga att man inte vet vad dom kommer att ta med osv, men den här gången är det annorlunda. Vi har fått instuderingsfrågor som vi ska kunna då det är de som kommer på tentan men jag har ingen motivation till att lära mig dom och jag känner en ren ångest då jag tror att jag kommer att bli underkänd den här gången. Hur gick detta till? Jag har aldrig varit så peppad och föväntansfull på en kurs som denna. Mina förväntningar uppfylldes och jag är supernöjd med kursen och de föreläsare som vi har haft. En del känner jag igen eftersom jag jobbat och kommer att jobba med det snart igen, men ändå så vill det inte fastna. Teorier, gubbar, årtal, arbetsuppgifter inom olika områden, brottsutvecklingens historia och sånt mög. Jag orkar bara inte få in skiten. I detta ämnet är ju historien verkligen viktig för att kunna förstå varför det ser ut som det gör idag, men det vill liksom inte fastna. Jag kan det för stunden men nästa gång jag ska gå igenom det så är det som att det är första gången jag läser det. Ja kommer inte ihåg ett skit och jag känner mig som en senil gammal tant. FAN!

Jag bokade flygbiljett hem idag. Eftersom min styvpappa kommer upp och kör hem mina saker med en hyrbil så tänkte jag att denna gången ska jag kosta på mig att flyga hem. Bekvämligheten går före priset den här gången. Jag hade ju förvisso gärna följt med honom med bilen hem, men eftersom hela veckan efter är obligatorisk så gick inte det riktigt som jag hade tänkt. Datum för hemkomst? 4 juni kl. 23.00 intar jag Sturup och: jag kommer hem för att stanna!
Var på stan med grannen idag och jag kostade på mig ett par nya byxor, en Puma-hoodtröja, ett linne från HM och ett träningslinne. Jag var ju bara tvungen när jag fick en hyfsat bra lön från påsken. Nu ska det dock inte bli mer shopping från min sida innan sommaren, så därför gott folk kommer jag att hålla mig så långt ifrån stan som möjligt eftersom jag konstaterat att jag har en släng av shopoholic i mig. Det är inget att rekommendera som student, men vad gör man? Jag får helt enkelt försöka att inte hamna i en stituation nu sista månaden som kan få mig att falla för frestelsen.
Nu väntar tvättstugan, det ultimata fredagsnöjet. Jag och tvättmaskinen, what a match!

Mamma gav mig ett nummer häromdagen till en kille i Trelleborg som hon fått via en arbetskamrat på min förra praktik. Han berättade för mig att han arbetar inom kyrkan men har läst ett antal poäng i Beteendevetenskap. Han berättade vidare att han hade hört sig för med andra kontakter och att om jag skulle praktisera där så skulle jag få vara på ett Familjecenter i Trelleborg vid namn Backafall som arbetar med både föräldrar och barn och deras problematik, jag skulle även få vara med honom och se hur han bedriver arbete med utsatta flyktingbarn samt att han även skulle se till så att jag kunde få vara på KRIS inne i Malmö, med mera. Han hade hur mycket som helst som jag kunde få se och jag kände mer och mer att detta verkligen kan vara något för mig + att jag kände att han verkligen hade lagt ner energi på att ta reda på tänkbara handledare och liknande åt mig. Nu är det enda problemet (och ett ganska stor sådant) att ingen av de som han har pratat med är utbildade socionomer eller socialpedagoger, vilket skolan har satt som krav på handledarna. Fråga mig inte varför egentligen eftersom jag anser att man kan bedriva ett lika bra, och i vissa fall även bättre arbete än folk med utbildning, eftersom utbildade personer lätt kan gå efter mallar och teorier istället för att se till varje enskild individ. Oavsett vad så hoppas jag innerligt på att detta kan bli något eftersom det är just sånt här som jag vill arbeta med. Det handlar verkligen om socialt arbete, så att jag inte har en handledare som är socionom eller socialpedagog är för mig en bagatell. Huvudsaken är väl att det är inom ett tänkbart socialt arbete? Nu när jag har övertygat er läsare om att detta (och även mig själv) så har jag bara min praktiklärare kvar så önska mig lycka till och håll tummarna för att detta går vägen!

I morse åkte mamma hem igen efter att vi har haft en supermysig helg ihop. Som vanligt så går ju tiden så in i helvetes fort när man har besök. Efter att jag kom hem från skolan så slog ensamheten mot mig som ett slag rakt i ansiktet och just nu känner jag mig som världens ensammaste person. Jag hatar när man har haft besök och de åker hem och lämnar en kvar själv. Det är en helt annan sak när man lämnar någon själv för då reagerar man inte på det utan då ska det bara bli skönt att komma hem, men detta är ju skitjobbigt. Tar ett par dagar innan man vant sig vid ensamheten igen, men det ska väl gå bra det här med. Bara 3 veckor tills jag ska ner till pappa så tiden lär ju säkert flyga iväg nu med allt vi har i skolan.
Måste bara skänka en tanke åt Engla och framför allt hennes anhöriga. Stackars familj säger jag bara, men samtidigt så måste det ju också kännas skönt att veta vad som hänt i stället för att gå runt och inte veta ett skit. Det är en sjuk värld vi lever i, och för att citera pappa: "Den sista idioten är inte född än."
Klockan 21.00 ikväll är det dags att tända ett ljus och skänka tankarna åt Engla och hennes nära och kära.

Fick mitt efterlängtade skttebrev idag. Jag kände hur ångesten kom krypandes mer och mer
allt eftersom jag närmade mig ytterdörren på vägen från brevlådan ute i trapphuset. Satte mig
på sängen och höll i brevet ett tag då jag inte vågade öppna det. Jag visste ju redan vad det skulle stå. Jag har juhaft den oturen att behöva betala tillbaka i alla dessa år som jag betalat skatt, så vad skulle vara annorlunda just detta år? Tog till slut modet tillfånga och öppnade det sakta. Jag vill inte titta, jag vill inte. Öppnade försiktigt ögonen och får en chock. 6100. Vadå, ska jag betala tillbaka 6100?! Då hjärtat slog i 190 och ögonen flackade fram och tillbaka så tog det ett tag innan jag till slut såg. Jag ska få tillbaka 6100. 6100!!! Det är ju helt sjukt mycket pengar! Jag har aldrig fått tillbaka på skatten så att få 6100 är ju hela otroligt bra! Hela juni-månad är räddad!

Idag har jag gått och haft tre saker i takarna som jag känner att jag måste få ur mig:
1. Jag har sagt upp lägenheten nu till sista maj. Såg på schemat för sista kursen att vi har seminarier sista dagarna så jag får väl ordna någonstans att bo eftersom sista seminariedagen är 4 juni och seminarier brukar oftast vara obligatoriska. Har pratat med mamma och hennes man om att han ska komma upp och hjälpa mig hem med grejerna, då jag har en hel del som ska hem. Vi har pratat om att hyra en bil och lämna den i Malmö, men nu är problemet vilket datum detta ska ske. Han nämnde idag att han skulle kunna komma sista maj och åka hem själv med grejerna, men jag vill ju med. Skulle jag åka hem då så skulle jag kunna göra en sådan grej som jag gjorde på analysuppgiften; ta nattåget upp, gå på smeinariet och ta nattåget hem samma dag. Inget jag föredrar och dessutom så blir det en extra onödig kostnad, men det är väl smällar man får ta. Vill man hem så vill man.

2. Jag låg vaken en stund igår kväll och tänkte på ovan men också på att skaffa mig en tatuering. Jag vill ha en fin, meningsfull tatuering som är specialdesignad för mig. Känner jag någon som kan rita bra? Nej, självklart inte. Har lite olika förslag på vad det skulle kunna vara och vart den ska sitta, men kan inte bestämma mig. Måste ha konkreta exempel först innan jag vet. Detta får antagligen ske till hösten/vintern eftersom man inte kan bada på två månader. Men fy fan vad jag är sugen, och att jag sedan tittar på Miami Ink varje helgmorgon och LA Ink på söndagar gör ju inte önskan mycket mindre att själv gadda sig inom kort.

3. Jag fick betyget på förra kursen idag och vi fick högsta betyg = A! Trodde aldrig att det skulle bli A, kanske B men inte mer. Ack så fel jag hade, och Gud vad jag är glad att jag hade fel!

Jag har inget vidare morgonhumör och när jag drog upp persiennen i morse så blev det inte direkt bättre. Hela helgen har bestått av solsken och 5 plusgrader, men inte idag inte. Idag har det snöat hela dagen och det vägrar att sluta. Då det lite senare på dagen övergick till snöblandat regn så kan ni tänka er hur vägarna ser ut. Just det: det är snö-slask och snorhalt eftersom det fryser på från marken och inte kan de ploga i den här staden heller så man håller på att köra av vägen fast att man ligger i 30. Jag som hade hoppats på att våren äntligen var här och att det äntligen skulle bli lite bättre väder än vad det har varit de senaste månaderna. Men inte då. Varför ska något som jag vill gå i uppfyllelse? Det är ju onödigt. Dom hade ju till och med börjat att sopa vägarna i stan från all sand som plogbilarna öst ur sig hela vintern. ÅH vad jag hatar den här staden just nu. Ännu en anledning till att inte vilja vara här och aldrig mer åka tillbaka hit. Hata, hata, hata Östersund!

Den här helgen har bestått av att jag har storstädat hela lägenheten, och då menar jag verkligen hela. Eftersom lägenheten är så stor (not) så delade jag upp det på två dagar bara för att inte tappa intresset i det allt för mycket. Gårdagen bestod av att köket och toaletten fick en total rengöring, från golv till tak medan jag idag gjorde det som är tråkigast men som går fortast; nämligen dammsugning och golvtorkning. Jag måste faktiskt säga att jag är väldigt stolt att det faktiskt blev gjort. Jag brukar annars slarva och skita i hälften när jag väl börjat, men den här gången hade jag något som sporrade mig att fortsätta och det är att mamma kommer på torsdag. Inte för att hon hade brytt sig om det var städat från golv till tak, men det känns bättre att få besök och veta att man faktiskt har varit noga den här gången än om man bara hade sopat allt under mattan.
Då det har varit världens finaste väder den här helgen och (kors i taket) runt 5 plusgrader båda dagarna så har jag även tagit två långpromenader i min ensamhet. Det är så härligt att se våren komma närmre och närmre medan man går en powerwalk med musik i öronen. Jag har med fått lite tid för mig själv den här helgen och också fått tid att tänka på både det ena och det andra, vilket känns skönt att ha tagit itu med. Nu nalkas en ny vecka med nya tag och jag är mer peppad än någonsin.

Fick ett samtal tidigare idag från mitt jobb. Jag har tydligen fått sommarvikariat mellan 9 juni och 31 augusti. WOHOO!! Med andra ord blev det jobb hela sommaren som jag ville, men som jag inte vågade hoppas på eftersom jag bara är en vikarie. Det är fortfarande oklart om jag får lägga schemat själv, men oavsett vad så har jag skickat de dagar som jag inte kan jobba till schema-ansvariga så att de vet när de diffar (det handlade bara om en dag - 26 juli- men i alla fall..). Däremot så verkar det som att jag kanske måste jobba midsommar, antingen dag eller natt, och då jag bara är en vikarie så tar de ingen hänsyn till att jag jobbade midsommardagen förra året + att jag inte har något att säga till om. Nu ska jag inte gnälla, jag har ett jobb i sommar i alla fall och det ska jag vara glad över.

Jag har suttit och ringt runt till alla tänkbara praktikplatser idag också, men där var det tyvärr inte lika goda nyheter. Det ser väldigt mörkt ut just nu för min del och jag vet praktiskt taget inte vart jag ska ta vägen i höst. Då jag är en person som planerar mycket och måste veta allt ett bra tag innan så är detta väldigt påfrestande för mig. Kommer jag vara i Malmö eller Norrköping? Eller kommer jag rentav att hamna i en kommun någon helt annanstans - typ Landskrona? Kommer jag att hamna inom ett område som jag önskat eller som jag inte tänkt tanken på? Kommer jag att trivas eller inte? Pratade med min praktikhandledare och hon tyckte att jag skulle söka mig runt i grannkommuner, vilket jag redan gjort. Men får man nej, på nej, på nej, på nej hela tiden så tappar jag motivationen att fortsätta ringa. Till slut lägger jag ner och skiter i vilket för ett tag. Nämnde också för henne att mamma har en kontakt på Frivården i Malmö som jag kanske kan utnyttja och det tyckte hon att jag skulle satsa på fullt ut. Men där är det jag som bromsat upp det. I och med att jag var inom Kriminalvården förra gången så känns det lite halvkul att vara där igen. Okej, jag vet, det är helt annorlunda och man kan inte ens jämföra arbetsuppgifterna, men i alla fall. Det finns så mycket mer att se än bara Kriminalvårdens myndighet. Men som det ser ut nu så är det det närmsta jag kommer att få skriva utredningar så jag antar att jag inte ska vara så kräsen. Det är bara att jag gillar läget helt enkelt. Take it or leave it.