Sara

Ikväll var jag på kåren med ett par i klassen. Jag var där var för två veckor sedan och då dök det upp en kille som verkligen föll mig till smak. Jag vet inte vad han heter, jag vet inte hur gammal han är, om han har tjej osv. Hans utseende var det enda som fångade min uppmärksamhet. Det är väl inget speciellt med det mer än att det är något som faller mig i smak. I vilket fall som helst så fick vi ögonkontakt vid ett flertal tillfällen, men inget mer. Ikväll var han där igen och efter ett par tillfällen med ögonkontakt så försökte jag närma mig så gott jag kunde. Men detta var en sak som vi satt och funderade på i mitt sällskap. Hur närmar man sig en kille utan att verka för desperat? En replik som "Hej, jag heter...." känns lite old school. En replik som "Ska vi dela taxi hem?" känns lite needy. Jag önskar verkligen att jag vore så modig att jag kunde gå fram till denna karl och tala om för honom hur snygg/fin/läcker han är, men det vågar jag inte. Varför? Jag har själv varit med om att en kille kom fram och sa detta till mig och jag blev superglad. (Detta var inte på krogen, ska tilläggas.) Varför kan jag inte våga en sån sak? Skitsamma om han har tjej, skitsamma om han inte tycker samma sak. En sak är säker: Han kommer att tycka att man är modig och sexig för att man vågar en sån sak. Varför känner vi av denna spärr? Kanske för att bli nobbade, men samtidigt så var min enda intuition att enbart tala om för honom att jag verkligen tyckte att han var snygg/fin/läcker. Hade han sedan blivit mer intresserad pga detta så hade det bara varit en bonus. Min intuition var inte att få hem ett ligg, utan mer att lta denna vackra karl bli medveten om hans skönhet.