Sara

I tisdags hade jag verkligen den sämsta dagen på länge i mitt liv. Tog tag i mitt projekt som jag sagt så många gånger att jag ska göra, men aldrig gjort. Det blev tredje gången gillt för min del. Kan dock säga att nyheterna inte var så goda. Jag hade ju ställt in mig på dåliga nyheter, men vad fan, det är klart att man blir besviken. Någonstans inombords hoppas man ju ändå att det kan bli något bra. Vilken drömvärld lever jag i egentligen? Vakna upp för helvete! Det borde jag ju ha fattat själv. Jag visste vad jag gav mig in på från första början, men samtidigt så hoppades jag att det skulle kunna funka och det skulle kunna gå. Men hallå?! Inse fakta: Det kommer aldrig att hända!
Höll mig hela dagen fram tills dess att jag kom hem från jobbet och mamma och Derrek åkt iväg, då kom allt. Trodde fan aldrig att det skulle ta slut. Ringde Lina och direkt när jag hörde hennes röst kom det igen. Orolig som hon blev kom hon till mig då jag inte fick fram ett ord. Sedan spenderade vi resten av eftermiddagen ihop. Åkte till Thai Thai och käkade mat. Me like =) Efteråt gick vi hem till Andy och umgicks. Till Simpsons kom det ännu en gång. Då hade jag ändå hållt mig i flera timmar. Grattis....
Nu är jag hemma hos pappa. Kan inte bli bättre än att bara få vara. Befinner mig ca. 2 mil från civilisationen och närmsta granne finns 1 km bort. Lugnt, skönt och inga problem att tänka på. Så skönt att vara här nu med tanke på allt som hänt. Ska tillbringa resten av trippen hemma hos kusinen och en polare. Hoppas att de också kan få mig på andra tankar. Som det är just nu är jag mest arg. Arg på mig själv och arg på den andra. Men men, det går väl över tills jag dör, som jag brukar säga. Nu ses vi inte förrän om ca. 1 månad och det ska verkligen bli skönt. Slippa ses och bli påmind om det, övernajs!